Hade någon frågat för fem år sedan vad SOME är för nånting, hade jag troligtvis bara tittat rakt in i tomma intet. Nuförtiden är some nämnd överallt, oberoende bransch och tidpunkt. Jag är själv med i en nordisk linked-in grupp för marknadsförare, där det ofta diskuteras om some som kanal till B2B produkter, lösningar och tjänster. Jag har inte kunnat hitta den absoluta sanningen i den diskussionen då uppleva resultat har ofta understigit respektive förväntningar.
Jag har också på personlig plan följt det ökade nätverkandet på Facebook, Twitter, Pinterest, Instagram etc.
Jag ställer mig ofta frågan hur så många av oss har så mycket tid att spendera på social media. I praktiken är denna tid bort från nåt annat då ett dygn är fortfarande bara 24 timmar. Vad säger detta nätverkade om oss på längre sikt? Är synlighet på SOME undandröjd ensamhet, fjäskande eller rentav harmlös ställningstagande eller en combination av alla dessa?
Hur som helst leder medverkandet från bakom skärmen till utnyttjandet av en sorts pansar och det hela sker på ens egna villkor, oberoende av tid och plats. Jag kan inte kalla medverkandet för dialog, som bäst bollar man olika åsikter fram och tillbaka. SOME gör oss till ansiktslösa kommunikatörer. Jag vill inte fördöma den men jag efterlyser äkta närkontakt som combination.
Det bästa med coaching är att man kombinerar innehållet till det man hör, hur man hör det och hur man ser att det hela blir sagt. Jag har konstaterat tidigare att just ansikts- eller kroppsuttryck är de starkaste kommunikatonsmedlen i närkontakt. Saknandet av detta kan leda till utmaningar i kommunikationen. Du har säkert kommit i kontakt med en människa som ler men vars ögon visar stor sorg. Hur skulle man kunna upptäcka detta på SOME?
När vi blir för främmande för fysisk närkontakt, börjar vi så småningom undvika den. På sikt kan detta leda till att man glömmer de enklaste av reglerna i sociala sammanhang. Låt oss därför se till att vi prioriterar tid för fysisk närvaro minst lika mycket som vi prioriterar tid för ansiktslös närvaro. 
